Nätmobbning - Lämna mig i fred!

Julia Bosma var rädd. Hon fick det ena meddelandet efter det andra på MSN och på mobilen. ”Stäng igen din äckliga trut! Vi ska slå in fejset på dig! Vi vet var du bor …”
Vad tolvåringen än gjorde kunde hon inte komma undan flickorna som två månader tidigare  hade varit hennes vänner.

Julia hade varit ivrig att börja högstadiet i holländska Haarlem, inte långt från Amsterdam. Hon ville få nya kompisar att ha roligt med och anförtro sig åt. Under några veckor gick det bra, men i oktober vände sig hela tjejgänget mot henne – allt på grund av en pianolektion som gjorde att hon inte kunde träffa dem inne i centrum. Det var en bagatell som blåstes upp bortom alla proportioner. I skolan förstördes hennes cykel och någon knuffade henne bakifrån i korridoren. Men det värsta var mobbningen på nätet. Den pågick dygnet runt, vare sig hon var i skolan eller hemma. Hon kunde varken äta eller sova.

Jag känner mig inte trygg någonstans, tänkte hon.

Men vad kunde hon göra?

 
Osäker statistik

I dag är mobbning något som har förflyttats långt utanför skolgården. Liksom Julia kan offren inte längre få något andrum ens i sitt eget hem. Deras plågoandar stryker omkring i cyberrymden med smartphones, laptops och surfplattor. De förföljer sina offer och skickar meddelanden när som helst, dag och natt, skapar falska profiler och hackar sig in i äkta. Det är som en värld utan väggar.

”De där avancerade mobilerna som du köpte till dina barn kan användas till mycket mer än att bara hålla kontakt. De kan spionera. De kan spela in. De är mobbarnas vapen”, säger Bamber Delver vid den holländska organisationen De Kinderconsument och en av författarna till den nyligen utkomna boken The WiFi Generation.

Statistiken över cybermobbning är osäker, vilket delvis beror på att företeelsen är så ny. Enligt EU-studien Kids Online som publicerades 2010 hade 6 procent av de 25 000 barn och tonåringar som ingick i undersökningen utsatts för mobbning på nätet. Men nationella studier som genomförts runtom i Europa ger en mer oroande bild:

• Enligt en holländsk studie har nästan en fjärdedel av tolvåringarna blivit mobbade på nätet. Bara var tredje av dem som trakasseras på internet berättar det för sina föräldrar.

• I Spanien visade det sig att mer än vart sjätte barn mellan elva och 17 år hade mobbats via sina mobiler och mer än var femte via internet.

• I Tjeckien svarade sex av tio barn mellan elva och 16 år att de blivit illa behandlade i digitala kanaler.

• En tysk undersökning som gjordes i juni i år visade att fyra av tio studerande i åldrarna 14–20 år hade utsatts för nätmobbning.

”Ryska barn uppger att de blivit mobbade lika ofta på nätet som i verkliga livet”, säger Galina Soldatova, professor i psykologi vid Moskvas statliga universitet.

Varför visade då EU:s undersökning på färre fall av cybermobbning? Sofia Buelga, professor i samhällspsykologi vid universitetet i spanska Valencia, menar att det åtminstone till viss del beror på att EU-enkäten definierade cybermobbning som att man ”mottagit ett otrevligt eller sårande meddelande under det senaste året”. Andra studier, däribland hennes egen, inkluderade även sådant som videor upplagda på YouTube och hatsidor riktade mot en viss person på sociala nätverkssajter som Facebook.

”Det är ett stort problem. Man startar sidor som ’Vi som hatar Maria’. Det kan få allvarliga konsekvenser för den som drabbas och till och med leda till självmord”, säger Sofia Buelga.

Många av berättelserna är verkligen upprörande. Ta exempelvis den tolvåriga ungerska flickan som inte kunde förstå varför hennes klasskamrater drog sig undan henne – inte förrän hon upptäckte att någon hade skapat en falsk sida i hennes namn på en nätverkssajt där ’’hon” skrev mängder av elaka kommentarer om andra.

I franska Bondoufle hade ett tioårigt tvillingpar länge fått utstå mycket lidande i skolan – allt från stulna glasögon till försvunna anteckningsböcker. Plötsligt fortsatte plågan även där hemma, när en klasskamrat började skicka elaka mejl med meddelanden som:

”Jag har sista ordet, din lille idiot! Sluta låtsas att du kan slåss. Jag behöver bara peta på dig så ligger du på marken.”

 
Vuxna vet för lite

Att mobba någon i cyberrymden är lätt, men att försvara sig är svårt. Det har Julia i Haarlem bittert fått erfara. Den tolvåriga flickan kände att hon inte hade någon att vända sig till och till slut, efter två månader, bröt hon ihop. Hon ringde till sin mamma Janine Bosma på hennes kontor.

”Får jag komma till dig?” frågade hon.

Janine och hennes man visste att Julia hade haft en del problem, men de hade aldrig kunnat föreställa sig hur allvarligt det var. De hade tänkt att allt skulle lösa sig av sig självt. Julia var smart, social och viljestark – hon kunde säkert försvara sig. Men när dottern ringde insåg Janine att hon behövde deras hjälp.

”De låter mig inte vara ifred”, snyftade Julia.

”Du måste vara stark och berätta för din lärare. Hon måste få veta vad som pågår”, sa hennes mamma.

”Men alla kommer att hata mig om jag gör det!” svarade flickan uppgivet.

Eftersom barn ofta tvekar att berätta är det inte lätt för lärare att övervaka vad som händer i cyberrymden, än mindre göra något åt det. Heidi Vandebosch, biträdande professor i kommunikation vid Antwerpens universitet, menar att de flesta lärare känner ett ansvar. Problemet är ofta bristande kompetens inom skolorna om sociala medier  och om riskerna med dessa.

”Dessutom finns det många lärare som visserligen ser antimobbningskampanjer som en bra idé. Men samtidigt är de rädda att dessa verktyg är för tekniskt avancerade för dem”, säger Heidi Vandebosch.

Matematikläraren Thierry Cadart i Frankrike påpekar att mordet i juni 2011 på en 13-årig flicka i Florensac utanför Montpellier är ett tragiskt exempel på varför lärare och föräldrar måste bli mer medvetna om vad som försiggår mellan elever. Två flickor hade grälat om en kille, både på och utanför nätet. Efter dispyten väntade den ena flickans 14-årige bror – som tränade boxning och var lokal mästare i sin åldersklass – på att offret skulle komma ut från skolan. Där slog han till henne flera gånger och träffade bland annat med en dödlig uppercut mot hakan. Nu står han åtalad och genomgår psykiatrisk undersökning.

 
Upptrappat våld

Liksom i fallet med flickan i Florensac övergår nätmobbning alltför ofta från tråkningar till våldsamheter.

I mars i år försökte en 17-årig kille i Berlin få slut på de trakasserier som hans flickvän tvingats utstå i veckor. Efter ett möte med mobbarna som inte ledde någonvart blev pojkvännen överfallen av en grupp tonåringar – däribland mobbarna – på en tunnelbanestation. Till och med då han låg medvetslös på marken fortsatte de att slå och sparka honom. Han fick ligga två dagar på sjukhus med inre blödningar. Sex ungdomar står nu åtalade för misshandel.

 
Mobbare möter motstånd

De åtgärder som hittills vidtagits runtom i Europa för att hejda nätmobbningen fokuserar på prevention och rådgivning för att få ungdomar, föräldrar, polis och lärare att inse hur mycket skada en enda text kan åstadkomma.

Frida Lindén undervisar tolv- och 13-åringar i Göteborgsförorten Partille och är en av få lärare på sin skola som har ett Facebook-konto. Det innebär att hon kan hålla ett öga på sina elever och kommunicera med dem på ett plan som de känner sig bekväma med.

”De säger att jag kan en massa”, säger hon med ett skratt, men tillägger snabbt att alla elever på hennes skola har en dator med trådlöst internet.

Även lärarna är tvungna att lära sig. ”Vi använder filmer för att starta diskussioner, och på lektionerna pratar vi mycket om lagen och om kränkningar”, säger Frida Lindén.

Förra året hjälptes elever vid Lupácova Junior Language School i Prag och Elena Faragoskolan i Bukarest åt att utarbeta ett manifest mot nätmobbning – komplett med en lista på tio nätaktiviteter man lovade undvika. När manifestet ratificerades i våras deltog representanter för de rumänska och tjeckiska regeringarna, FN-organet Unesco och Microsoft. Ett grundläggande löfte som alla elever skrivit under på är att vara ”hövliga och exemplariska internetanvändare”, som alltid respekterar både lagen och de regler som ställs upp av föräldrar och lärare.

”Det var en fascinerande erfarenhet. En del av arbetet handlade om att utbilda föräldrar och lärare – och ungdomarna gjorde ett bra jobb med att undervisa oss”, säger läraren Matthew Moistner, som hjälpte till att leda eleverna under projektet.

I ett blogginlägg på projektets webbplats riktar eleven Miruna Tocileanu från Bukarest ett varningsord till föräldrarna:

”När någon kan värva upp emot 700 miljoner medbrottslingar på nätet och få dem att hjälpa till att trakassera eller förödmjuka ert barn är risken att ta känslomässig skada mycket stor och allvarlig. Nonchalera inte det!”

 
Hjälp av nätets aktörer

Samtidigt som mobbningen frodas på de nya arenorna, inser folk att internet också har blivit ett av de viktigaste vapnen i kampen mot den.

År 2009 undertecknade flera sociala nätverkssajter i Europa – bland annat Facebook, MySpace, Bebo och holländska Hyves – en överenskommelse med EU som krävde att det skulle finnas antimobbningstips och lättillgängliga rapporteringsfunktioner på varje sajt. Dessutom arbetar man nu med att se till att sekretessinställningen på alla profiler för personer under 18 år är förinställd på ”privat”.

Hyves har till exempel en knapp på sin hemsida som tydligt anger ”Detta är inte ok”. Med hjälp av den kan användare rapportera mobbning, och en personalstyrka på 20 personer arbetar sju dagar i veckan med att ge råd åt mobbningsoffer.

”Enbart i april i år fick vi 138 anmälningar från personer som blev mobbade”, säger sajtens kommunikationschef Wouter Glaser.

Straffåtgärderna sträcker sig från tillfällig avaktivering av en mobbares profil till blockering av en viss ip-adress.

I Frankrike har Facebook lovat följa en principiell överenskommelse som går ut på att öka medvetenheten om cybermobbning i skolor och att bestraffa överträdare. Överenskommelsen undertecknades i juni av utbildningsminister Luc Chatel och Justine Atlan vid e-Enfance, en organisation som arbetar för barns och tonåringars trygghet på internet.

”Det råder verkligen brist på undervisning i ämnet, trots att mobbning kan få konsekvenser som består resten av en människas liv”, säger Justine Atlan.

 
Mobbad blev kamratmedlare

I Haarlem ordnade Julias lärare medling mellan henne och den främsta mobbaren – gruppens ledare som bestämde reglerna och straffade alla som inte följde dem. Första gången de träffades satt hon bara och himlade med ögonen när Julia berättade för medlaren vad som hänt. Andra gången gick hon till attack.

”Du får skylla dig själv. Du gjorde allting fel”, sa hon till Julia.

”Men vad?”

”Allt!”

Flickan kunde inte medge att hon betett sig illa, men i fortsättningen ignorerade hon Julia helt och hållet – till den senares stora lättnad. Faktum är att den nu 14-åriga Julia blev så inspirerad av hur medlingen hjälpte henne att förändra sin egen syn på det som hänt, att hon gick igenom en omfattande utbildning för att själv bli kamratmedlare.

”Både jag och hennes pappa är så stolta över henne. Hon mötte sina mobbare ansikte mot ansikte och gick vidare. Nu hjälper hon andra”, säger Janine Bosma.

Som ansvarsfull mamma tar hon ändå inga risker. Hon kan givetvis inte hålla koll på allt, men hon har sett till att sekretessinställningarna på deras webbprofiler har skärpts och hon kollar ständigt Julias Twitterinlägg.

”Jag tycker att hon lämnar ut för mycket privat information”, säger Janine Bosma och tillägger med ett leende:

”Som när hon är arg på mig och twittrar att ’Min mamma är inte klok’. Men den här mamman gör bara sitt jobb.”          

 

Du kan hjälpa till mot nätmobbningen.
Låt din röst bli hörd!

Stöd Reader’s Digest kampanj för att skapa en larmknapp på nätet och i telefonen.

Gå in på: protectchildrenonthenet.com

Eller delta i diskussionerna på

facebook.com/internetsafetybutton